Etnobotanik-Arkivet

Skvattram

Rhododendron tomentosum
Utvald bild på Skvattram
Översiktsbild på växtdelar av Skvattram

Generellt

Skvattram är en strakt doftande växt som blommar med vita blommor under juni och juli månad. Bladen är läderartade med nedvikt kant och står sig under vintern.

Användning

Har förr i tiden använts tämligen vanligt vid ölbryggning istället för humle - men har då orsakat huvudvärk. Kläder har förvarats i bommulspåse med skvattramkvistar i som ska ha skyddat mot klädesmalens larver. Detta har även gett växten smeknamnet Klädpors. Svinpors även kallas, då löss på svin bekämpats genom tvättning med en dekokt på skvattram.

Athabaskerna kryddade kött genom att koka detta med skvattram. Indianer använde växten för att göra ett te som skulle hjälpa mot förskylningar och hosta.

Under 1700-talet användes skvattram för att smaksätta öl i Tyskland. Detta blev senare förbjudet då folk blev aggressiva av detta öl.

Skvattram ska även kunna användas för att avvörja myggor - skogens egen myggmedel alltså! Man ska gnugga färska blad mot huden så den blir grön och ger då en myggavvisande effekt i ca 30 minuter. Detta ska vara bland de bästa naturliga myggmedlen i Sverige.

Skvattram ska vara en populär berusningsväxt bland Sibiriens olika folk - där shamaner använder stark avkok från växten inför olika ritualer för att komma i kontakt med andevärlden. En koncentrerad drog av skvattram sägs framkalla hallaucunationer då växten innehåller ledol som påverkar det centrala nervsystemet.

Som afrodisiakum skall växten också kunna användas. Experiment från professon Hugo Schultz utförde på 1900-talet visade på att skvattram gav "mycket besvärliga, häftiga och långvariga erektioner" och försäkt menstruation hos kvinnor. "Fantastiska och erotiskt färgade drömmar störde nattron, och riklig nattsvett uppträdde upprepade gånger."

Odling

Svattram blir 30-100 cm. Växer i fuktig skogsmark och på mossar och förkommer i hela Finland och Sverige, dock sällsyntare i sydligaste Götaland. Egendomligt utbredning i Norge; sällsynt kring Kristianiafjorden och växter knappt annars norröver förutom i Finnmarken där den växer allmänt längst österut - varför den kallas Finnmarkspors på norska.

Övrigt

Skvattram innehåller bland annat arbutin, ericolin, ericinol, leditansyra, ledol, myrcen, palustrol och quercetin. Alla delar av plantan innehåller giftiga terpener som påverkar det centrala nervsystemet. En överdos medför yrighet och dålig balans följt av illamående och omedvetenhet. Blott lukten av Skvattram framkallar huvudverk på en del människor.

Skvattram irriterar slämmhinnor. Stora doser kan i sällsynta fall leda till döden.

Latinska namnet var tidigare Ledum palustre. Lokala namn på växten är bockhorn, bockkpors (Nyland, Finland), getblomma, getpors, klammerris, käglabuske (Götaland & Svenskfinland), lummer, mykrona, myrkull, myrris, skvackor, skvateonris, svikra, skväckare och vild skogsmarin.

På finska heter växten Suopursu och på norska kallas den Finnmarkspors.

Se programmet Blomsterspråks avsnitt om Skvattram i Öppet arkiv från SVT

Översiktsbild på växtdelar av Skvattram

Denna sida drivs ideellt och donationer för vårt arbete är varmt välkomna.


Du kan donera till vårt arbete genom att använda webbläsaren Brave och sådeles förse oss med Basic Attention Token-betalningar på månatlig basis, ofta kostnadsfritt för dig! Denna doneringsfunktion är innbyggd i webbläsaren och alla webbplatser du besöker får betalt för ditt besök.

Läs mer om Basic Attention Token och ladda ned webbläsaren Brave

Du kan också donera kryptovalutor eller donera en gång eller månatligt med ditt bankkort på PayPal.

Bilder från