Lungrot

Lungrot, eller Blitum bonus-henricus som den vetenskapligt benämns, är en perenn ört som tillhör familjen amarantväxter. Denna växt är känd för sina ätliga blad och stjälkar, vilka kan användas som en näringsrik och smakrik ingrediens i matlagning. Lungrot växer naturligt på näringsrik och fuktig mark, som gräsmarker, åkrar och trädgårdar i stora delar av Europa, inklusive Sverige.

Beskrivning

Lungrot är en upprätt och kraftig växt som kan bli upp till 1 meter hög. Bladen är enkla, triangulära och har en mörkgrön färg, med en något saftig konsistens. Plantan blommar mellan maj och augusti, med små, gröna blommor som växer i toppställda flockar. Frukterna är kapslar som innehåller flera små, mörka frön.

Användning

Lungrot är ätlig och kan användas i köket som en näringsrik ingrediens i sallader, smörgåsar, soppor och andra rätter. Bladen och stjälkarna är rika på vitaminer som A, C och K samt mineraler som kalcium, järn och fosfor. Smaken är mild och något jordig, vilket gör den till en uppskattad ingrediens i matlagning.

Historik och medicinsk användning

Förutom deras användning i matlagning, har lungrot en lång historia som medicinalväxt. Bladen och stjälkarna har använts i traditionell medicin för att behandla olika åkommor, såsom andningsbesvär, feber, matsmältningsproblem och hudirritationer. Det beror på att lungrot innehåller ämnen som har antiinflammatoriska, antibakteriella och antioxidanta egenskaper.

Odling och skötsel

Lungrot är en tålig och lättodlad växt som trivs bäst på en plats med mycket sol eller halvskugga, i närheten av andra träd och buskar. Den föredrar väldränerad, näringsrik och fuktig jord med en blandning av sand, humus och lera. För att få en god skörd av blad och stjälkar bör man vattna plantorna regelbundet och hålla marken fuktig, samt skydda dem från skadedjur och sjukdomar.